Älskade Äldstan och magen

Till några av mina vänner...

.. . eller dom som sagt  sig vara mina vänner.

Du valde att välja sida.
Du valde sida.
Jag skulle aldrig be någon att välja sida.
Du valde inte min sida.

Du valde att blunda för hur jag mår.
Jag belastar inte med hur jag mår.

Du har valt att ta avstånd.
Jag ville behålla vår närhet.
Jag var beredd att kämpa för det, för jag förstod att det inte skulle bli lätt.

När ditt liv var tungt stod jag vid din sida.
Du valde att släppa taget när jag gick under.

Du har valt att prata om mig, inte med mig.

Du är  har valt att lyssna på och föra vidare saker som inte överensstämmer med sanningen.
Jag har av den och andra anledningar valt att vara tyst.

Du har valt att inte försvara mig, att förråda mig.
Jag skulle gjort nästan vad som helst för dig, men vart tvungen att göra som jag gjorde för att inte drunkna.

Du är inte intresserad av att jag ska må bra, du är inte intresserad av att hjälpa mig att må bra.
Det som var finns inte längre och betyder ingenting för dig.
Jag önskar dig all lycka och glädje i livet, mitt liv blir ett bättre och rikare liv om du mår bra.
Jag har inte längre en plats i ditt liv att berika det men jag hoppas och önskar dig allt!

A little slice of heaven

Igår...

... var det kommande barnbarnet här och fick mat och presenter!
Ja, Äldstan och Svärsonen var ju givetvis här också!
Yngstan, Sonen och Nojsan var på plats.
Ja, dom fick mat dom också.
Saknades några barn tyvärr, men det får bli en annan dag!

Som man kastar så sadlar man egen damm?

Hur ska man tolka att det dröjer längre och längre innan ens vänner svarar på ens sms och man inte har modet att ställa frågan rakt ut?

Bara sådär!

Utan dina andetag

Jag vet att du sover
Känner värmen från din hud
Bara lukten gör mig svag
Men jag vågar inte väcka dig nu

Jag skulle ge dig
Allting du pekar på
Men bara när du inte hör
Vågar jag säga så

Jag kan inte ens gå
Utan din luft i mina lungor
Jag kan inte ens stå
När du inte ser på
Och genomskinlig grå blir jag
Utan dina andetag

Min klocka har stannat
Under dina ögonlock
Fladdrar drömmarna förbi
Inuti är du fjäderlätt och vit

Och utan ett ljud
Mitt hjärta i din hand
Har jag tappat bort mitt språk
Det fastnar i ditt hår

Jag kan inte ens gå
Utan din luft i mina lungor
Jag kan inte ens stå
När du inte ser på
Och färglös som en tår blir jag
Utan dina andetag

Jag kan inte ens gå
Utan din luft i mina lungor
Jag kan inte ens stå
Om du inte ser på
Och genomskinlig grå
Vad vore jag
Utan dina andetag

Vad vore jag
Utan dina andetag

-Kent

En sån dag...

... när jag tappar, spiller, fumlar.
Hoppas jag klarar dagen utan att ställa till nån större oreda eller olycka.
Borde kanske ha stannat i sängen, men jag bjuder i alla fall på många skratt!

Tack allra vackraste...

... för den vackra!

Jo...

You don't actually get over things… you incorporate them. They become part of everything you are. I don't mean that you walk about crying all the time. But you change.

 -Mark Matousek

Far, får får får?

Ska på besök hos en psykosomatisk sjukgymnast idag som min läkare remitterat mig till...

Känner mig som ett lamm på väg till slakt...