Igår hade jag nåt slags gråtmaraton, grät hela dagen.
Ett tag trodde jag att jag skulle behöva uppsöka vård, men kom sen fram till att jag förmodligen behövde gråta. Om man inte gråter när man behöver kommer allt som ligger lagrat på en gång och min kropp är fylld med mycket gråt.
Trodde jag skulle må bättre idag, men ack som jag bedrog mig.
Min kropp har hamnat i nåt slags panikläge och varenda muskel är på helspänn och inväntar attack.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar