Glöm inte bort att du är värdelös...

Den låten ringer i mitt huvud just nu.
Precis så känner jag mig, värdelös, meningslös...
Idag tar jag mig iallafall fram någorlunda, men hela jag värker fortfarande.
Sånna här dagar, när sjukdomarna to.m berövar mig min självkänsla så blir jag aningens bitter... eller bitter är kanske fel ord. Men jag har redan offrat så mycket av mitt liv för att få ihop en dräglig vardag pg.a min hälsa så det känns som om det borde räcka.
Och sen kommer det dåliga samvetet, vem är jag att klaga, bit ihop och kom igen nu kärringskrälle, det finns dom som har det värre, det kunde vart värre, jag är trots allt en lyckligt lottad Lotta.
Hatar att känna mig som en belastning...