... har man för mycket liv.
Vardagspusslet går inte riktigt ihop.
Man har inte riktigt tid med det man njuter av i livet.
Man har inte riktigt tid att engagera sig i sina nära och kära så mycket man vill och dom har lika mycket liv och hinner inte dom heller.
Man jobbar, tar hand om hus och hem efter bästa förmåga, äter middag på tok försent och ramlar utmattad i säng.
Man har tusen saker att säga, tusen kramar att ge och tonvis med kärlek att ge men timmarna räcker inte till.
Man somnar och känner sig stressad och otillfredsställd och när man vaknar är det bara kasta sig ut i livet igen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar