Till min man :
I en evighet levde jag som om du inte fanns
I alla drömmar var du ändå nära, så underbar
t nära
Och jag trodde jag fann dig, men du var nån annan stans
Varenda gång jag funnit nån så såg jag att drömmen inte var sann
Tänk alla famnar jag lämnat av längtan till dig
För jag trodde att du fanns och väntade mig
Ja, alla dagar jag vandrat så sorgsen och trött
För att möta den vackraste människa jag nånsin mött
Det var enkelt och vackert, du sa att du väntat mig
Jag kunde ana att det fanns en himmel på jorden – jag såg den
Och du bad mig att leva mitt liv alltid nära dig
Jag följde dina steg och allt jag någonsin drömt om fanns där för mig
Tänk alla famnar jag lämnat av längtan till dig
För jag trodde att du fanns och väntade mig
Ja, alla dagar jag vandrat så sorgsen och trött
För att möta den vackraste människa jag nånsin mött
Det finns ingen som lockat mitt hjärta så underbart
Med all din ömhet får du sorg och smärta att sakta försvinna
Alla skuggor, allt mörker som förr var så uppenbart
Det skingras och tillsammans ser vi ljuset som stiger med solens fart
Tänk alla famnar jag lämnat av längtan till dig
För jag trodde att du fanns och väntade mig
Ja, alla dagar jag vandrat så sorgsen och trött
För att möta den vackraste människa jag nånsin mött
För att möta den vackraste människa jag nånsin mött
