Så... jag är ute med hunden.. å det stormar (nu vet jag att jag ljuger och att det finns vissa åklagare i Sverige som ser illa på att man säger storm utan att först ha kollat upp det med SMHI,men det kändes iallafall som storm!) Livet va gött på promenaden, fast det stormade... solen sken och jag gick småskrattandes omkring med ett stort leende på läpparna och kände mig tillfreds... lycklig just där och då...
När jag kom hem så tittade jag mig i spegeln och en sak min son sa till mig igår poppade upp i huvudet...
Han sa-
Mamma, mina klasskompisar har samma sjuka humor som mig, det är skönt! Ibland när jag går förbi spegeln å gör en rolig min kan jag börja asgarva!
Nu va det ju ingen rolig min jag mötte... men jag asgarvade iallafall åt vad jag såg!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar