Frusen, huvudvärk...

Hemma igen sen nån timme.
Mötet gav inte så mycket, men hon var väldigt trevlig, förstående och lättpratad.
Hon hade dessutom, till skillnad från dom andra, läst min utredning, tagit det till sig och tom. gjort anteckningar på saker hon undrade över. Mycket positivt!
Vi kom fram till vissa saker som vi skulle fundera på tills vi träffas nästa gång (om ca 2 veckor) men vi bestämde inget. Hon tyckte det var svårt pga mina begränsningar... hur mycket kan man egentligen anpassa en arbetsplats? Och hur mycket av det lilla jag har är det vettigt att lägga på en sysselsättning, när allt jag gör påverkar och påverkas?
Man måste ju ha nån energi kvar till livet också... det lilla liv jag nu har.