... sonens far...
Dom pratade inte så länge, men sonen berättade att far hans hade tänt av, sovit i 3 dygn och skulle nu försöka vara ren... Sonens min skvallrade om vad han tänkte. Jag vet att han hoppas, jag förstår också att han inte längre vågar hoppas. Jag hoppas... men jag vågar inte heller hoppas... för sonen och äldstans skull så vill jag så gärna våga hoppas...
Hur det än var så ringde han!! Jag är så glad att han iallafall ringde!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar