När min mamma...

... fick beskedet att nu fanns det inget mer att göra, cancern hade vunnit, så insåg hon själv att hon aldrig skulle kunna ge oss det beskedet själv.

Hon hade nämligen under nästan 3 år, 2 operationer och massa cellgiftsbehandling viftat bort det hela som

-"Ähh, det är bara lite cancer"

Här pratar vi bukspottkörtelcancer.

Så, mamma tog sin läkare till hjälp. Hon kallade oss alla syskon för en sk. information om mammas sjukdom.

Vi hade inte väntat oss detta besked kan jag ju säga, även om vi visste vad bukspottkörtelcancer innebar.

Under det mötet kom vi iallafall överens om att vi skulle skicka mamma på vilohem, nånstans där hon i ett par veckor fick rå om sig själv (då bodde ju fortfarande "pappa" hemma, som också var på sluttampen)

Ett par veckor senare åkte mamma till Vidarkliniken i Järna och hennes andra vecka där bodde jag hos henne i 2 dagar. Jag måste nångång berätta om resan dit.

Nåväl, under hennes tid på Vidarkliniken fick hon bla måla. Min mamma var absolut ingen konstnär, men hon gjorde sitt bästa.

Mammas läkare ansökte om 2 veckor till på Vidarkliniken åt mamma, men på hösten istället...

Vi fick besked strax efter hon gått bort att det blev beviljat...

Jag dammade häromdan och ovanpå mitt ena vitrinskåp har jag dom 3 bilderna mamma målade.

1 vart klar, dom andra hann inte bli klara. Jag tog ner dom och fotograferade dom.

När jag får råd ska jag rama in dom och hänga dom på väggen...