Det va roligt...

... eller inte.
Jag kan ju bara skratta åt eländet!

Jobbigt att läsa om sig själv och sitt elände... det blir på nåt sätt mer påtagligt när man ser det på papper och man vet att man ska sätta sig ner med folk (som är friska och normala och har ett jobb!) som har läst allt.

Det jobbigaste av allt är att ha en kropp som inte samarbetar, snarare motarbetar ens hjärna.